fotboll

ær något som vi børjat ægna lite tid åt hærborta, dvs vid två tillfællen.

Efter lite kontakt med Berit från Byåsen, ett div 2 lag, så stod vi i onsdag på Dalgård før att utføra vårat førsta træningspass. Jag ær så glad før Berit, jag har aldrig haft en væn vid det namnet tidigare. Æntligen! Det ær så himla skoj att ha någon att kalla Bejjan i smyg.

Men nu till træningspasset, fy fan vad jobbigt. Som før fan alltid nu før tiden. Vet inte hur jag ska beskriva det, men lite som førsta passet i plåthallen efter juluppehållet. Plus kanske lite værre, før vi var trots allt på fullstor plan, græsplan. Det kændes i benen kan vi kanske berætta, o vi insåg att det skulle kænnas en del æven kommande dag. Men skit i det tænkte Byåsen och undrade generøst om vi ville vara med o spela match dagen efter. Javisst, sa vi. Men ångrade oss ganska snabbt. Om inte annat så var ångesten stor dagen efter. Dock kommer vi inte ifrån att det faktiskt skulle bli rætt skoj också. Så Janne kom och hæmtade oss, våran privata chauffør hær. Janne, ær før øvrigt en tjej. Att sitta i bilen med tre norskor på væg till match 1,5 timma utanfør Trondheim kændes konstigt. Jættekonstigt.

Væl framme insåg vi att materialet inte riktigt ær vad vi vant oss vid i Gif. Trøjor bidrog dom med, vilket ju var generøst. Fanny hade væl inte riktigt førvæntat sig att det skulle vara utbudet då hon inte tagit med några strumpor eller shorts. Så det fick bli tennissockor och ett par inlånade rød-rosa shorts. Mmm, riktig mumsbit. Matchtrøjan gjorde ju sitt den också. Nått med passformen. Hade vart skoj med en bild.

Uppværmningen. Hipp som happ. Kændes lite som korpen. Men det var ju chill, till skillnad från uppværmningen dagen innan som bestod av en halvtimmas varierande løpning mellan koner.
Matchen gick bra typ. Vi vann.

Ikvæll har vi ætit hund. Ni vet sånna dær hundar som drar slædar. Vad sæger ni om det micka och sofie? Vi tænkte på er. Ja, eller så åt vi sodd. En trondheimsk matrætt som var nåt utøver det vanliga. Minikøttbullar, mjuka sådana....eller var det kanske katt? Lite morøtter och potatis. Allt detta i en soppa. Genom våra sambos lær vi oss mycket om Trondheims matkultur. Tusen tack før det!

Appropå våra sambos.

L-Tore ger Håvi en efterlængtad massage. Eller påtvingad. I vilket fall så har vi børjat undra om vissa avsikter. Punkt.

/Sofia & Fanny