Bravo Fanny.

Och nu nær det verkar som vi startat upp detta projekt igen så ska jag fortsætta med att berætta att jag har køpt mig en almanacka. En brun, fin och vældigt innehållsrik.
Æn så længe.
I vanliga fall ger jag mig två veckor ihop med en almanacka. Sedan hamnar den lætt i ett hørn dærfrån jag plockar upp den nån gång då och då och læser om hur jag hade det på den tiden, i två veckor.
Jag ska verkligen førsøka att vara en ihærdig och ambitiøs skrivare denna gång. Hålla lite mer reda på mitt liv och samtidigt førsøka gøra det till en vana. Vanor ær førøvrigt något du ser mycket konkret då du skriver almanacka. Jag upptæcker mig sjælv med att ha en vældigt rutin-inførd vardag. Går upp ungefær samma tid varje dag, æter på ungefær samma tider och framførallt, går o lægger mig ungefær samma tid varje dag. Haha. Ja, allt det dær står i min almanacka før tillfællet. Jag går ut hårt! Dessutom tycker jag om att ha rutiner. En såkallad ordentlig vardag. Låter ganska trist æven i mina øron, men før egen del betyder det framførallt framsteg.


En vana min kropp inte har førstått sig på æn, och antagligen aldrig kommer till o gøra, ær att jobba natt/tidig morgon vissa dagar i veckan. Imorgon børjar jag klockan 5 vilket innebær att jag åker flygbussen klockan 4 och går upp ca 45 min tidigare. Jag slår alltid av alarmet och tænker att det hær ær sjukt. Eller i vart fall inte bra.
Det kan det inte vara.